Oj vad tiden går fort! Det kanske är så när man har kul. Arbetet med RSI är egentligen en lång och mödosam resa som började redan 1985 när vi (Torbjörn och Jörgen) startade den vägklimatologiska forskargruppen vid Göteborgs universitet. Målbilden sattes tidigt – tillämpad vägklimatologi – teori och hypoteser baserade på stora mängder data som kan användas av väghållare.
Vägverket (idag Trafikverket) var i stort behov av tillförlitliga prognoser för yttemperatur och halkrisk som skulle kunna användas för att styra och optimera halkbekämpningen vintertid och satsade på forskning. Forskningen tog avstamp i de klimatkarteringar (mätning av yt- och lufttemperatur längs vägar) som genomfördes över hela Sverige under 80-talet och det VViS-data som succesivt och i ökande mängd tillgängliggjordes under de kommande åren.
Med stora mängder vinterdata som representerade både rumsliga och tidsmässiga variationer togs orsakssamband och ny kunskap fram som lade grunden för de empiriska samband som idag möjliggör RSI. Analyser och slutsatser knutna till arbetet började presenteras vid konferenser och i vetenskapliga publikationer. Piarc, Sirwec, AMS och TRB är forum som betytt mycket för att sprida vår kunskap till en internationell publik.
När våra avhandlingar var klara 1990 - Modelling of Local Climate och - Application of a Local Climatological model for Prediction of Air and Road Surface Temperature – så var ju ämnet etablerat, gott så. Men det är nu det verkliga arbetet med att produktifiera och drifta börjar. Halvt om halvt urstigna ur den akademiska miljön är det dags att starta Klimator för att ta tag i tillämpningen av forskningresultaten. Målbilden är klar och tydlig – en produkt som är ett reellt beslutstöd för vinterorganisationen. Forskningen har gett oss detaljerade kunskaper om hur temperatur varierar i samband med olika vädersituationer och terrängelement – nu gäller det att sätta in detta i ett praktiskt sammanhang – embryot till RSI skapas med våra lokalklimatologiska modeller. Otaliga tester och försök leder oss till HALVAR som i början av 00-talet testas i området kring Örebro med bra resultat i fråga om förmåga att prognosticera yttemperatur och halkrisk. Presentationsmiljö (GUI) visar sig dock vara av mycket stor betydelse för att övertyga användare av systemets förträfflighet – här hade vi inte nått ända fram. Att pedagogiskt och lättanvänt fånga nya användare blir ett ytterligare fokus i den fortsatta utvecklingen av ett beslutsstödsystem.
Nästa steg blir SSWM – Suport System for Winter Maintenance som vi lyckas sälja in i Tjeckien med hjälp av Cross Zlin. Redan första vintern är succén ett faktum med uppmärksamhet i Tjeckisk TV och press. Norges vägverk blir också en kund till oss där vi levererar prognoser och klimatkunskap. Dessa två kunder blir en viktig och avgörande bas för oss i vägen fram till utvecklingen av RSI och dess lansering 2014.
Nu tar det fart – med ett snyggt och smart GUI blir det tydligt viket kraftfullt verktyg RSI är. Vårt utvecklingsteam är lyhört för våra kunders behov och återkopplingen vi får från våra kunder från olika länder och regioner ger oss möjlighet att trimma RSIs funktioner. Kundnyttan blir nu mycket tydlig när våra kunder ser hur de kan rationalisera sitt arbete och optimera saltanvändning och åtgärder. Precisionen i våra prognoser både tidsmässigt och rumsligt leder oss fram till ett efterlängtat mål 2024 – Dynamic Dosage – här förverkligar vi en vision från när vår forskning startade, nämligen att vår modell kopplas direkt till saltspridaren. Spridarbredd och saltmängd styrs av RSI som har koll på rådande och prognostiserade förhållanden på vägen. En vision och ett tydligt mål är nått men det triggar oss att sätta upp nya mål – det är nu vi ser början på början.
